Victor Höglund

NEJ GÖR INTE DET!
Tänk dig det här: Du tar livet av dig en dag. Din lillebror kommer hem från skolan den dagen och han tror verkligen att det är en vanlig dag. Den började helt normalt men kommer sluta med chockerande nyheter och tårar. Massa tårar. Allt är precis som vanligt, förutom att du inte längre är kvar här. Till slut kommer dina föräldrar hem och börjar göra i ordning middagen. Din mamma har ringt dig ett par gånger på mobilen men hon rycker bara på axlarna, du är säkert hos någon kompis eller stannat kvar i skolan. Men timmarna går utan att ytterdörren öppnas. Din familj sitter fortfarande vid middagsbordet, dom säger inte ett ljud. Det är nu dom börjar bli oroliga. Din lillebror leker med den sista maten på sin talrik bara för att distrahera sig själv från oroheten. Din mamma gömmer ansiktet i händerna för att dölja ångesten som pressar sig mot ytan. Din pappa reser sig hastigt från bordet och greppar tag i telefonen. Du är försvunnen och det känner dom allihopa nu.
Efter några timmar knackar det på ytterdörren. Din mamma springer mot hallen och river upp dörren. Hon orkar inte hålla inne tårarna längre när hon ser att det är polisen och inte du. Gåshuden reser sig på hennes armar när hon direkt inser vad som har hänt. Ingen behöver säga någonting för alla förstår redan. Det var inte du som stod i dörröppningen och det kommer aldrig någonsin vara du igen.
Nästa dag i skolan så sitter alla dina klasskamrater vid sina bänkar utan att röra sig. Det rektorn berättar gör ont, riktigt ont. Dom vill inte tro på det, dom önskar att det bara var en mardröm. Killen som alltid har varit kär i dig i smyg river sönder sin arm under skolbänken, bara för att han inte kan hantera smärtan. Och nu är allting för sent, han kan inte förklara för dig hur han känner. För du är borta. Klassens populära tjejer som har mobbat dig i flera år sneglar på varandra med söndergråtna ögon. Det känns så hemskt att veta att man har tagit en oskyldig människas liv. Dom önskar att dom kunde ändra på allting, men det går inte. För du är borta. Och din bästa vän. Hon sitter inte ens där i klassrummet. För hon fick reda på det igår av din lillebror. Och hon kunde verkligen inte hantera de nyheterna. Dom var för svåra att acceptera. Det skulle inte gå att leva utan dig för du var den enda som hon hade vid sin sida. Så därför följde hon dina spår så att ni kunde träffas igen.
Du tog livet av dig en dag utan att veta om konsekvenserna. Din pappa har legat hemma i ett år nu och han är så psykiskt instabil att han inte ens orkar ta hand om sin egen hygien. Din mamma fann trösten hos alkoholen för hon klarar inte av att vara nykter och känna smärtan som alltid finns där. Din lillebror har börjat skära sig. Han ligger där i sin säng varje natt och ristar in ditt namn på sin hud. Han vill känna att du finns där, på något sätt. Det enda han vill är att få sin syster tillbaks, för det här fungerar inte utan dig. Du är borta nu och det finns ingenting att göra åt det. Det är försent.

View more