Värdelös. Ingen förstår mig och jag är ensam. Saker som fått mig att bli "dålig" gör ondast. Jag vill vara ifred och jag blir snurrig... Hjärtklappning, svårt att andas och jag svettas. När jag får mina "anfall" så vill jag bara gräva ner mig för jag har aldrig mått såhär förut... Det är inte min vardag.. Jag känner mig så trasig, så värdelös, så ensam. Folk skriver att dom bryr sig, att dom gillar mig osv men ingenting går in i mitt huvud för dom betyder inte. Jag kan vakna av fina meddelanden från mina tjej kompisar som är långa och underbara... Jag ler tills jag läst färdigt och tänker "tack men du förstår inte.." Folk ljuger, sviker och gör allt för att sänka en och de enda man kan göra är att inte bry sig. Jag ångrar mig som fan att jag gav allt jag hade för något som aldrig spelade någon roll. Utan de så hade jag mått bra nu, jag hade varit mig själv. Well jag har ångest och hjärtklappning just nu så detta är väl på ett ungefär vad jag känner just nu iaf.